Min relation till Gammel Dansk är god. Denna, som jag trodde urgamla danska kryddbitter, har följt mig genom livet. Att den bara var något decennium gammal när jag fick smak för den, förvånar mig. Jag kommer definitivt att fira jubiléet.
Mitt första möte med Gammeldansk var i ett gigantiskt styrelserum i Köpenhamn på 1970-talet. Jag var ung copywriter och skulle bli briefad om en ny produkt. Det var tidigt på dagen och dags för morgenmad: kaffe, wienerbröd med choklad och en fyra gammeldansk. Artigheten förbjöd mig att smita undan. Jag blev inte fast då men när jag blev det, några år senare, var det för evigt.
För mig är Gammeldansk den perfekta digestifen. När jag jobbade som mest med krogrecensioner var det alltid en Gammeldansk som gällde när jag kom hem sent – något överlastad av mat och intryck. Idag förekommer den vid andra tillfällen också – men inte till frukost. Förr hade de en devis på den danska flaskan som jag gillade: ”Gør godt om morgonen, efter dagens dont, under jagten, på fisketuren eller som apéritif.” Om du undrar: ”efter dagens dont” betyder ungefär ”efter dagens jobb”. För mig har Gammeldansk varit obligatoriskt på skidturen i Alperna. Jakt och fiske har inte varit min grej.
Gammeldansk skapades alltså 1964 och upphovsmannen heter Jørgen Ketil Asmund på De Danske Spritfabriker. Hans ambition vara att skapa en ytterst komplex bitter där allt skulle bidra och inget sticka ut. Receptet är förstås hemligt. Det man vet är att drycken består av 29 olika örter, kryddor och blommor som extraheras tillsammans i sprit under tre månader. Några kända ingredienser är rönnbär, lagerblad, stjärnanis, apelsin, gentiana, muskotnöt, anis och ingefära.
Jag tror att Gammeldansk kan förlänga livet. Som bevis har jag upphovsmannen, Jørgen Ketil Asmund, som gärna tog sig ett glas. Han dog 2013 vid 97 års ålder – och blev på så sätt själv en gammal dansk.
Bonus – när jag googlade för att se vad som stod på den danska flaskan hamnade jag på ett eget inlägg på Svenska Dagbladet från 2013. Läs det här.
Kul när man googlar sig själv om något man glömt…
