Tro det eller ej. Hela åttio procent av världens vingårdar är planterade med bara några promille av alla druvsorter som finns. Det handlar om endast tolv druvsorter: Cabernet Sauvignon, Chardonnay, Merlot Pinot noir, Syrah, Sauvignon Blanc, Riesling, Muscat (a petits grains), Gewürztraminer, Viognier, Pinot blanc och Pinot gris.
Det är inte hållbart i framtiden. Vinvärlden måste bli mer diversifierad, menar forskarna. De flesta av de tolv druvkändisarna är nämligen dåligt klimatanpassade. Det är dags för nya druvor att kliva fram. Det kan du studera på nära håll i Sverige. I vårt unga vinland används nämligen bara druvor som är speciellt framkorsade för att tåla vårt lite kyligare klimat – med mer fuktighet.
Druvorna kallas för Piwi – en tysk förkortning där Pi betyder Pilz (svamp) och wi betyder widerstandsfähig (resistent). Alltså svampresistent. Dessa druvor har namn som Muscaris, Souvignier Gris, Solaris och Donauriesling, som är gröna, eller Cabernet Cortis, Cabernet Noir, Pinot Nova och Regent, som är blå. Alla är varianter av mer kända druvsorter och har nästan samma egenskaper.
Det senaste är att vinproducenterna letar upp gamla okända druvor. Det sker överallt i Europa. Både för att de är bättre på att klara klimatförändringarna – men också för att många vinmakare älskar utmaningar i form av nya druvor att jobba med.
Bara i Italien försöker man nu att återupprätta hundratals gamla druvor. Vad sägs om ett glas vitt Timorasso från Piemonte, en Antonica från Toscana eller varför inte prova de blå druvorna Silene från Lazio, Vareij från Piemonte och il Frappato från Sicilien?
Även i Frankrike introduceras nygamla druvor. I Bordeaux är det en mindre revolution på gång. I år har nämligen hela sex nya druvor blivit tillåtna att plantera för att sedan kunna blandas in i de heliga slottsvinerna. Fyra är för mig helt okända: Arinarnoa, Castets, Marselan och Liliorila. Två känner både du och jag säkert till från Portugal: Touriga Nacional och Alvarinho.
Det är bara att hänga med bland alla dessa nya druvnamn – för miljön och hållbarhetens skull. Eller ännu enklare: fundera inte så mycket på druvan, njut av vinet istället.
Denna krönika är tidigare publicerad i Allt om Vin.
