Det är omöjligt för den yngre generationen att förstå vilken storhet Tore Wretman var. En genialisk man som förändrat svensk kokkonst, restaurang och vinkultur i grunden. Till och med för mig som inte tillhör de yngre är hans betydelse svår att greppa.
Det är tur att Charlotte Birnbaum finns. Hon har en stark relation till Tore tack vare sin mor: därav titeln ”Tacka Tore” –vilket modern alltid svarade när gästerna berömde hennes matlagning. Det var Tores genialiska recept som var grunden. Själv har Charlotte Birnbaum en egen speciell relation till Tore då hon sitter vid hans tallrik nr 9 i Gastronomiska Akademien (en akademi som Tore var med om att grunda liksom Årets Kock).
– Det känns som om Tore Wretman alltid funnits i mitt liv, han var närvarande överallt i tv, böcker och tidningar, förklarar Charlotte Birnbaum i förordet.
Därför alla ungdomar i alla åldrar: lär av Tore hur man från att bli relegerad från skolan avancerar till att bli Sveriges genom tidernas främste kulinariska impressario. Hårt arbete, javisst, men också en social naturtalang som skaffade vänner överallt.
Boken heter alltså Tacka Tore! – en liten hyllning till vår störste gastronom (Carlssons bokförlag). Och visst är det en hyllning men också berättelse från början hur han blev den nyskapare, pedagog och PR-geni som charmade alla. Detta i en brytningstid från trettiotalets Maxim’s i Paris till hans grandiosa storverk Operakällaren.
Det har skrivits många böcker om Tore Wretman – inte minst skrev han många själv. Han var en skicklig skribent, trots sin dyslexi, vilket alla citat ur hans levnadsskildring visar i boken.
Hans största bedrift var att lyckas skapa en toppkrog och ett socialt vardagsrum av den nedslitna krogen Riche med början efter andra världskriget. Det förklaras nogsamt i Charlotte Birnbaums bok om Tore. Det är inte utan att man skulle vilja ha varit med.
När han stod på toppen drev han hela sex restauranger i Stockholm: Riche, Teatergrillen, Stallmästaregården, Victoria, Källaren Diana och Operakällaren. Själv hade jag en liten relation till Tore Wretman i ungdomen då hans fascinerande årsskrift Nobis-kocken fanns i mitt föräldrahem. Jag förstod senare att min far varit medlem i Nobis-källaren – en nyskapande vinklubb dit man hade en egen nyckel.
De flesta av de senare utgåvorna av Nobis-kocken handlade om vinresor i Europa. Han skrev smittande reseberättelser från de årliga turerna till framförallt franska vinregioner. För mig var det en stor inspiration till att jag började resa och skriva om vinets värld – vilket senare blev till encyklopedin En Värld av Vin.
Läs boken och tänk på Tore varje gång du äter en Toast Skagen. En av hans mest populära skapelser.
Länk till Novisen vid spisen – osten i kosten (1955)
På titelbilden: Tore med Roger Moore, Barbro Lill-Babs Svensson och Årets Kock Roland Persson.
