Vinetikettens utformning har en enorm betydelse. Det finns nämligen undersökningar som visar att fyra av fem vinkonsumenter går helt på etiketten. Jag som väljer innehållet i flaskan före etiketten tillhör alltså en tjugoprocentig minoritet.
Detta är en krönika som jag skrivit för Allt om Vin. Det är ett vinmagasin jag gillar – och därför ofta skriver i. Tyvärr finns den inte att köpa som lösnummer. Passa på att prenumera på sex nummer till specialpris här.
Här kan du läsa mer om Allt om Vin.
Det där med etiketten är egentligen inte konstigt. Om man inte har full koll på vinvärlden är åtminstone en snygg etikett en trygghet att hålla sig till. Som designintresserad får jag erkänna att det har hänt att jag gillat en etikett så mycket att jag valt det vinet framför ett annat. Men då har ju jag mer kunskap om innehållet än de flesta andra.
Vinproducenter och vinimportörer har förstås full koll. När det gäller industriviner är det fritt fram för dem att göra säljande design utan någon relation till innehållet. Då får vi design med bilder på Mona-Lisa, katter och hundar, röda stugor och faluhästar – eller annat lockande. Till detta kommer utstuderade färgsignaler, typsnitt och symboler som stimulerar ögat och köpnerven.
Redan för hundra år sedan visste psykologerna att vissa formspråk lockar mer till köp än andra
Naturligtvis har det forskas på detta. Vilken design fångar konsumenten bäst? Redan för hundra år sedan visste psykologerna att vissa formspråk lockar mer till köp än andra.
I en fransk studie nyligen testades försökspersoner för hur de upplevde fyra påhittade etiketter för bordeauxviner – utan slottsnamn eller årgång. De visade sig att en etikett med gotiskt typsnitt, gulnat papper och en slottsbild ansågs innehålla ett gammaldags, lite tråkigt vin.
Omvänt ansågs vinet vara elegant och attraktivt om etiketten hade klassisk antikvaskrift, en enkel slottsbild och endast svarta och röda färger i en stram design. Fanns det också ett kronmonogram i guld och mycket vita ytor ansågs vinet som mer modernt och lyxigt. Intressant nog var tolkningarna desamma oberoende av ålder hos de som deltog.
Vill man attrahera specifika målgrupper är det förstås en annan historia. De äldre vill ha en trygg design som man kan relatera till. Yngre köper gärna viner med tokiga designelement och kul namn. Säljer man naturvin är det viktig med en hemgjord design – gärna lite handskrift och en skojig teckning.
Allt är studerat idag – till och med hur etiketten känns på ytan. Vid ett experiment associerade testpersonerna en slät och blank etikett till ett friskt och fruktigt vin. En etikett med präglingar och struktur i pappret visade att vinet vara komplext och dyrt. Om ytan på etiketten kändes mer som textil ansågs vinet vara rött och fylligt.
Man lär man sig av detta? Jo, att man ska värja sig mot etikettens lockande design och titta mer på vilket vin man köper: druva, område och producent. Det bästa vinerna har inte alltid de mest utstuderade etiketterna.
