En av de mest intressanta lärdomarna vid vinprovning är också en av de enklaste: allt du upplever som ”smak” är i själva verket doft. Eller ja, nästan.
Tungan har ett begränsat jobb
När du tar en klunk vin registrerar smaklökarna grundsmaker som sött, surt, salt, beskt och umami. Men alla de där associationerna till svarta vinbär, körsbär, vanilj, örter eller rostat bröd har med doften att göra.
I Sveriges mest sålda vinbok Stora Vinskolan förklaras hur doftmolekyler kan ta sig från munnen bakvägen upp till näsans luktorgan när vi smakar. Det kallas returdoft. När du sedan andas ut efter klunken kan du uppleva en efterdoft.
Därför ska du ”tugga” vinet
Det förklarar också ett beteende som kan se lite märkligt ut vid en vinprovning. Proffs låter gärna vinet röra sig ordentligt runt i munnen. Vissa suger dessutom in lite luft och sörplar sådär snyggt.
Poängen är inte att verka märkvärdig eller snobbig. När vinet får röra sig i munnen registrerar du både grundsmaker och sådant som strävhet, fyllighet, alkohol och temperatur, samtidigt som aromerna når näsan bakifrån.
Det där sörplandet fyller alltså en funktion.
Testa själv nästa gång
Ta en liten klunk och håll kvar vinet en stund. Låt det röra sig runt i munnen och lägg märke till vad som händer när du sväljer eller spottar ut och sedan andas ut genom näsan.
Dyker det plötsligt upp en ny arom?
Grattis, du har just upptäckt hur man provar vin med näsan!
Vill du upptäcka fler sådana små knep och bli ett riktigt vinproffs? Då finns betydligt mer att lära i Stora Vinskolan. Den är dessutom en utmärkt present till någon som gärna stoppar näsan i glaset.
Fem vanliga frågor om vinprovning
1. Måste man spotta ut vinet?
Nej, inte hemma över ett glas vin. Men under en seriös provning är det klokt. Vinprovning kräver koncentration och då är rådet att alltid spotta vid seriösa provningar.
2. Varför snurrar man vinet i glaset?
För att frigöra mer doft. När vinet snurras fuktas en större del av glasets insida och fler doftmolekyler frigörs. Därför kan vinet plötsligt dofta betydligt mer.
3. Hur mycket vin ska man hälla upp?
Mindre än du kanske tror. Vid provning ska glaset aldrig fyllas till mer än en fjärdedel. Då finns det gott om plats för både snurr och doft.
4. Vilken temperatur ska vinet ha?
Som tumregel cirka 12–14 grader för vita viner och högst 18 grader för röda. Vinet värms dessutom snabbare i glaset än man kanske tror.
5. Kan man ha fel när man beskriver ett vin?
Inte när det gäller din egen upplevelse. Doftassociationer är individuella, och alla behöver inte hitta samma körsbär, kryddor eller nyklippta gräs. När det gäller vinupplevelser har ingen facit.
Den här artikelserien bygger på kunskapen i Mikael Mölstads prisbelönta bok Stora Vinskolan. Här plockar vi ut praktiska tips, smarta knep och värdefulla kunskapsbitar att ta med sig i vinvardagen.
Vill du lära dig mer, bli ännu bättre på att prova vin och förstå vad som faktiskt händer i glaset? I Stora Vinskolan finns allt från provningsteknik och druvor till lagring, mat och vinvärldens viktigaste områden. Perfekt för den som vill bli lite mer vinproffs – och en bra present till den vinnyfikne som redan har allt.
