När druvorna inte längre ger lönsamhet söker vinodlare nya vägar. I Bordeauxområdet prövar några hampa, som kan bli allt från mat till byggmaterial.
I Gironde, departementet där Bordeaux ligger, får vissa vinrankor lämna plats för hampa. Minskad vinkonsumtion, hård konkurrens och låga priser pressar odlarna. För några blir grödbytet ett sätt att fortsätta bruka marken, rapporterar franska Libération i september.
Bland dem finns Olivier Danguy, som gått från vinodling till hampa. En annan är vinodlaren Fabienne Krier, ordförande för föreningen Chanvre du Libournais.
Från vin till byggmaterial
Industrihampans frön används som livsmedel och fibrerna till textilier, papper och isolering. Växten blir också byggmaterial när den blandas med kalk.
Enligt EU-kommissionen kan hampa dessutom i många fall odlas med liten eller ingen användning av bekämpningsmedel.
I Skåne växer hampa och druvor sida vid sida
Även i Sverige ökar hampaodlingen. Jordbruksverkets preliminära siffror visar 2 505 hektar 2026, jämfört med 1 740 året före – en ökning med 44 procent. Det är den största arealen sedan odlingen åter blev tillåten 2003. Merparten finns i Skåne.
Samtidigt växer svensk vinodling, med Skåne som centrum. Här utvecklas båda grödorna parallellt. Den svenska hampasatsningen drivs framför allt av industrins behov av fibrer.
En ny fabrik i Staffanstorp har bidragit genom att skapa avsättning för hampa till bland annat bygg-, bil- och textilindustrin, enligt Sveriges Radio.
”Man kan inte bli hög”
Vid Söderåsen i Klippans kommun fokuserar odlarna Robert Nilsson och Jeanette Lindhe i stället på frön till livsmedel och kroppsvård. De möter fortfarande fördomar om grödan.
– Man kan inte bli berusad, man kan inte bli hög av detta, säger Robert Nilsson till SVT Nyheter.
För de franska vinodlarna återstår att se om hampan kan ge stabila inkomster. Men försöken öppnar för fortsatt jordbruk där vinet inte längre bär sig.
