Alla vet att det blir rejäl fart på korken när man öppnar champagneflaskor på Formel1-vis – det vill säga skakar och skjuter. Det är ju förvisso ingenting man ska ägna sig åt hemma – konsten är ju att få korken att ploppa ur med en lite suck. Men om det blir fel kan du ta till dig av den senaste forskningen kring champagnekorkar och hastighet.
Frågan är alltså inte om en champagnekork kan flyga snabbare än JAS Gripen – för det kan den. När en champagnekork lämnar flaskan under maximalt tryck har den en hastighet på runt 2400 km i timmen – alltså mer ån två mach. Det innebär att korken passerar ljudvallen rejält (ljudvallen går vid 1000 km/tim). JAS Gripen passerar också ljudvallen gånger två. Men inte så mycket mer – planet kan komma upp i cirka 2200 km/tim.
Men den stora frågan är varför det går så enormt snabbt för korken. Jag tror ju att det har med det enorma tryck som byggts upp i flaskan. Nja, så enkelt är det inte – vilket professor Gérard Liger-Belair på Université de Reims har studerat. Hans forskning är alltid kul eftersom man tydligen kan få pengar till allt man ber om när det gäller studier av champagne. Gérard Liger-Belair var till exempel den som räknade ut hur många möjliga bubblor det kan finnas i en flaska champagne – 49 miljoner kom han fram till.
När det gäller utskjutninghastigheten på champagnekorken är det komplicerat. Klicka på länken nedan så förstår du hur svårt det kan vara – själv begriper jag inte mycket. Förklaringen i sammanfattning är att det skapas ”underexpanderade överljuds-CO2-frysningsstrålar under champagnekorken”. Detta är en alltså en grundläggande tillämpning av Henrys lag, som säger att koncentrationen av löst CO2 i vätskefasen är proportionell mot partialtrycket av gasfas CO2 i flaskhalsen. Eller hur?
Om du tycker att det kommer gråvit rök ur flaskan är det precis samma effekt som efter ett jetplan. Det man ser är en kondensation eller till och med frysning av vattenånga som finns i den omgivande luften. Om jag uppfattat det rätt.
I korthet handlar allt om en rejäl chockvåg på grund av adiabatisk kylning – det kan du googla på.
Bonusinfo: forskningen är gjord på flaskor från champagnefirman Pommery
